Äntligen var det dags för herrarnas Super-G i Beaver Creak, USA. 

På startlinjen fanns alla superstjärnor och ett namn som enligt läkarna aldrig skulle finnas där på startlistan som fick ligga på komentatorenas skrivbord en dag längre än väntat. Det namnet var Aksel Lund Svindal. Norrmanen som i somras drog av hälsenan när han och hans kära landslagsvänner spelade lite gammal hederlig fotboll som avkoppling ifrån sommarträningen. Ingen läkare trodde att han kunde stå på skidor tills i mars (enligt inte helt pålitliga källor) men där stog han, på startlinjen inför Super-G i VM 2015. Och att han slutar topp 10 är bara en bonus. 

Jag lovade två mirakel. Det första, en beslutsamhet och en mirakelkropp med helande effekter. Det andra, ett lyckosamt åk eller kan det vara en övernaturlig kraft som ville honom väl? 

Innan loppet startade var det ingen, iallafall inte jag eller min familj, som viste vem den där kanadensaren var. Nu är han en nybliven VM-medaljör i Super-G och hans namn är Dustin Cook. Den okända åkaren fick Anja Persson och Björn Fagerlind att häpna. Och det fick mig att vakna. Efterråt berättar han själv att han inte var förvånad. Han säger mer eller mindre att tvåan som lyste stark och klar på tavlan i målfållan var impresivt vad han hade tänkt sig.

Om det var tur eller skicklighet som gjorde att han fick den där silvrmedaljen runt halsen låter jag vara osagt. Men det jag kan säga är att nå framgång är enkelt; det är ju bara tro på sig själv att man ska lyckas så kommer man göra det till slut.

Eller? 

  Japp, blev ingen Super G idag så istället satte jag mig ner och pluggade träningslära. Såklart. Huvudvärken har äntligen börja släppa och jag hoppas provet på detta avancerade men väldigt intressanta ämna går bra imorgon. 

P.s Detta är alltså min lärobok som jag har prytt i en fin rosa överdragningspenna. Men ni, om det finns några, som blev oroliga av att läsa detta kan jag meddela att det går att sudda ut ;) D.s 

Dagens första inlägg handlar inte om Alpina VM som jag mer eller mindre lova igår.

Dagens första inlägg kommer att handla en nyhet som jag såg igår på Svt och Tv4. Jag tror ni nyhetstittare och träningsintresserade har hört den studien från Danmark; "Måtlig jogging bäst".

Okej. Jag har inte läst hela rapporten eftersom jag inte orkar läsa en rapport på danska eller översättningen på engelska. Så jag ugår vad jag har har hört på nyheterna. Studien säger att jogga ca 1-2 timmar i veckan är bäst för att kroppen ska må bra och att vi ska kunna bli så gamla som möjligt. Tidigare har jag hört att 30min per dag, där pulsen går upp, är bra och att man måste träna varannan dag för att få en träningseffekt.

Jag ska även påpeka att nej, jag är ingen forskare och nej, jag är ingen Personlig Tränare/gym instruktör/dietist m.m men jag har tränat hela mitt liv och går just nu NIU Innebandy så lite fakta har jag om ämnet.

Så, vill ni höra min tonårs, icke forskningsbevisad åsikt om det här kanske "känsliga" ämne?

Vi alla är olika så varför ska man följa alla olika råd om träning och hälsa? Träna varierat med saker som du gillar och som fungerar för dig. Det är det bästa tipset jag kan ge er.

TRÄNA SOM DU KÄNNER FUNGERAR FÖR JUST DIG

Här ligger jag sjuk i tv-soffan och har bestämt mig att skapa en blogg. Japp, en sportblogg. Tror det tog 3 timmar att bestämma vilken namn jag skulle ha och vart min blogg skulle visas. Men här är jag och skriver mitt första inlägg på bloggplatsen.se. Försker nog bara att komma igång.

Kan ju påmina mina 0 följae att Alpina VM har börjat idag i Vail/Beever Creak i USA. Super G för kvinnor men resultaten kommer imorgon när jag har orkat kolla på det.

Så välkomen till denna blogg om min passion för sport och hälsa!